SammanfattningIntroduktionEtt antal skandaler hos företag som Enron och Parmalat har visat på ett behov av tydligare regler för revision. För EU men även internationellt är införandet av revisionsstandarder ett sätt att införa harmonisering och jämförbara regler inom revision. Resultatet har blivit att EU infört International Standards of Auditing (ISA) som gemensam grund. I Sverige har den anpassats och översatts men används under benämningen Revisionsstandard i Sverige, RS.Tidigare utfördes revision i Sverige under vad som då kallades revisionsprocessen.SyfteSyftet med studien är att visa vad införandet av RS inneburit och hur det påverkat revisorernas arbete, vilka skillnader det är mellan RS och RP. Den delstandard vi kommer att lägga mer fokus på är RS 570.MetodVi har utgått från att först studera gällande texter och regler, vad som fanns skrivet i RP och RS, samt debatter i branschtidningar.

Syftet med denna studie ä?r att undersö?ka hur infö?randet av den nya revisionsstandarden ISA upplevs av revisorerna i Sverige och hur ISA fö?rhåller sig till god redovisningssed och rättvisande bild..

Den nya revisionsstandarden i Sverige (RS) är en översättning av International Standards on Auditing (ISA). Den innebär en rad nyheter vid genomförandet av revision. Bland annat har revisorns roll förändrats genom att revisorerna ska granska och uttala sig om fler förhållanden än tidigare. Företagen är mer komplexa idag och det ställer krav på revisionen. Idag räcker det inte med en revision som enbart baseras på principer.

Under det senaste decenniet har det förekommit flera företagsskandaler vilket har startat en debatt kring revisionsprofessionen. Intressenterna anser att revisorerna inte har utfört sitt jobb på ett yrkesmässigt korrekt sätt, när de inte ifrågasatt fortlevnaden hos bolag som senare gått i konkurs. Tidigare forskning har visat att revisorerna har dålig träffsäkerhet när de bedömer ?going concern? och när revisorerna utfärdar ?going concern? varningar formulerar de sig på olika sätt. I revisionsstandard 570 återfinns en formulering som revisorerna bör använda, men formuleringarna påverkas av revisorns kompetens och oberoende.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Ett flertal revisionsskandaler runt om i världen har skakat revisionsbranschen de senaste åren. Detta har medfört hårdare reglering för revision, både i Sverige och runt om i världen. Även affärsmarknaden har globaliserats och vuxit med stor kraft under den senaste tiden, vilket medförde behov av harmonisering av regleringen på revisionsområdet. Detta resulterade i International Standards on Auditing (ISA) som är de generella riktlinjerna för revision inom EU. 2004 implementerade Sverige Revisionsstandard i Sverige (RS), vilken var i överrensstämmelse med ISA.

I början av 2000-talet inträffade flera stora revisionsskandaler i världen vilket ledde till en förtroendekris för revisioner. ISA implementerades som ett svar på 2000-talets revisionsskandaler som uppmärksammats internationellt och syftar till att förbättra revisionens kvalité och likformighet i världen. Syftet med studien är att förstå vilka upplevelser revisorer har om implementeringen av ISA genom att beskriva och analysera revisorernas upplevelser av vilka effekter implementeringen av ISA medfört på revisionskvalitén. Problemformuleringen som studien utgått från är följande: Hur upplever revisorer att revisionskvalitén har förändrats sedan ISA implementerades i Sverige? Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med en abduktiv strategi då både den teoretiska referensramen och det empiriska materialet varit utgångspunkt för vår studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur små aktiebolag med 10-50 anställda och enomsättning understigande 100 mkr uppfattar att de mer omfattande kraven för planering ochgranskning har påverkat revisorns arbete sedan en ny revisionsstandard (RS) infördes i januari2004. Har revisionsbyråerna anpassat sig till den nya standarden och arbetar de efter RS mall förplanering och granskning? Har företagen upplevt att några förändringar har skett sedan införandetav RS och vilka är i sådana fall dessa?För att besvara frågeställningarna har representanter från fyra mindre aktiebolag intervjuats ochgett sin bild av hur de upplever att revisorn ändrat sin granskning sedan RS infördes. RS mall förvad som skall ingå i planeringen och granskningen har använts som referensram tillsammans medett antal hypoteser grundade på en personlig intervju med auktoriserad revisor MarianneFredriksson Stohr. Denna mall samt hypoteser har sedan tjänat som jämförelsegrund då vianalyserat de empiriska resultaten.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill säga att anlita en extern redovisningsbyrå. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer än 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gå till. Det finns i dagsläget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervägande vid revision av företag som anlitar servicebyråer, som föreskriver att revisorn ska ta hänsyn till hur redovisningsbyrån påverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen är en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte är att undersöka vilka ställningstaganden revisorn ställs inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

I organisationer med hög expertis har hur kunskap hanteras blivit allt viktigare. För att säkerställa att kunskapen stannar inom organisationen är det av stor vikt att kunskapen överförs mellan de anställda. En viss form av kunskap, så kallad tyst kunskap, är svår att uttrycka och blir därför svår att överföra mellan organisationens medarbetare. Denna uppsats handlar därför om hur organisationer överför tyst expertkunskap, och vilka faktorer som påverkar hur väl en sådan överföring kan genomföras. Teoretiska definitioner av kunskap, hantering av kunskap och olika överföringsmoment har använts.

Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG?s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit.

I denna studie har vi undersökt vilken betydelse den interna kontrollen har för revisorn vid utförandet av en revision. Syftet med studien var att studera den praxis som revisorerna har gällande intern kontroll samt att öka förståelsen för vad de anser är viktigast i den interna kontrollen, men även hur de går tillväga om det finns brister.Det empiriska materialet insamlades genom att fyra intervjuer genomfördes med revisorer från fyra av de större revisionsbyråerna i Sverige. Intervjuerna genomfördes på respektive revisors byrå. Vi valde en kvalitativ forskningsansats eftersom vi ansåg att det var den mest lämpade metoden utifrån vårt syfte och de utgångspunkter vi hade. Vårt mål med studien var inte att generalisera vårt resultat, vi ville istället öka förståelsen för det studerade problemet.Den teoretiska referensramen utformades för det första utifrån de regler som finns för revisorerna, det vill säga Revisionsstandard i Sverige.